Ensam och gråter
Det regnar utanför, vattnet sjöljer bort smutsen från gatorna... människosmutsen.
Jag vet inte hur mycket jag orkar mer, det värker i hela kroppen. Jag vill inte leva det livet jag lever. Helt utan vänner, helt utan någon som bryr sig om mig. Jag önskar att någon, en enda människa ska krama om mig och säga "Jag älskar dig". och verkligen mena det.
Det känns helt hopplöst, min mamma säger att jag bara tycker synd om mig själv. Och ja, det kanske jag gör. Vad ska jag annars göra? Mitt liv är helt tomt, och utan flyktvägar. Ska jag behöva ha en kudde som enda sängkamrat för resten av mitt liv? En enda kyss och en öm smekning längs kinden.... Är det för mycket begärt?
Mitt hjärta skriker medans det sakta förkolnas. Jag vill inte vara ensam i mörkret längre, om vi ändå var två.
Jag gömmer mig under täcket, det är varmt men jag fryser ändå. Finns du någonstans? Jag vill bara veta om jag måste sitta i väntrummet mycket länge till, eller om jag kan gå vidare och vara säker på att du inte finns.
Snälla svara
Jag vet inte hur mycket jag orkar mer, det värker i hela kroppen. Jag vill inte leva det livet jag lever. Helt utan vänner, helt utan någon som bryr sig om mig. Jag önskar att någon, en enda människa ska krama om mig och säga "Jag älskar dig". och verkligen mena det.
Det känns helt hopplöst, min mamma säger att jag bara tycker synd om mig själv. Och ja, det kanske jag gör. Vad ska jag annars göra? Mitt liv är helt tomt, och utan flyktvägar. Ska jag behöva ha en kudde som enda sängkamrat för resten av mitt liv? En enda kyss och en öm smekning längs kinden.... Är det för mycket begärt?
Mitt hjärta skriker medans det sakta förkolnas. Jag vill inte vara ensam i mörkret längre, om vi ändå var två.
Jag gömmer mig under täcket, det är varmt men jag fryser ändå. Finns du någonstans? Jag vill bara veta om jag måste sitta i väntrummet mycket länge till, eller om jag kan gå vidare och vara säker på att du inte finns.
Snälla svara
Kommentarer
Trackback
